när man sitter för länge och tänker på vad man ska skriva, då borde man sluta

att skriva kan tänkas vara ett sätt att printa dina tankar visuellt, men har vi verkligen den rätta intelligensen och förmågan att verkligen visualisera något så abstarkt som tankar, och då detta genom ord? jag tror på att det är omöjligt och att skrivandet därför aldrig kan karaktärisera det vi verkligen tänker på, utan att skrivandet istället bör ersättas med att måla. målandet säger någonting som vi tänker, vi vet inte vad, utan bara att den har ett uttryck för något som funnit inom oss. därför förespråkar jag målandet som ett sätt att visualisera det vi tänker och känner, än att försöka exakt skriva det i ord. det tolkningsbara inom orden är också det farliga med det. att jag känner mig frisk idag kan betyda en sak för mig, men tolkas på ett helt annat sätt hos någon annan. när vi skriver någonting förväntar vi samtidigt att vi ska bli förstådda och bekräftade. men det är endas du och ingen annan som kan förstå dig själv, och där med även bekräfta det du känner. jag kommer inte sluta skriva utan fortsätta att lämna budskap åt den åhörare som besitter (om det nu bara är jag själv), men dagen jag vill dela med mig av riktiga känslor och tankar kommer jag inte lägga möda åt att finna de riktiga orden, utan istället låta känslorna färga och mönstra. ord är konkreta, det är inte våra tankar. att välja ett abstarkt sätt att uttrycka sina känslor är därför det enda rätta. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0