ibland snurrar tankarna i flera spiraler och det allra mest obehagliga känslorna tränger sig på allt djupare. finns det ens en överlevnadsstrageti eller är det bara att bege sig ut i djungeln? en till fråga: vad händer om den verkliga sanningen som jag ytterst betraktar som rätt - visar sig förbanna mitt liv från den här tidpunkten tills resten av tiden jag är här på jorden? jag kan ställa en miljon frågor till men jag ska sluta för det finns inga svar. mina eviga tankegångar är som att borsta tänderna utan tandkräm...